Plastskivor som skydd för ledningar i marken

Sammanställning gjord 2017-01-22. Pågående projekt, hör av er vid frågor eller kommentarer. Sammanställningen är gjord av delar av projektdata och inget ansvar tas för att de teoretiska eller praktiska detaljerna är verifierade att användas i pågående aktuella
ledningsprojekt. Alla data och angivelser skall ses som preliminära och inte användas för avgörande
beslut om grävskydd för ledningar.
Per Hillertz, VD
Telefon: +46 (0)708-992846
E-post: per@markskydd.se

Sammanfattning från ett tidigare projekt för skydd av ledningar i marken
Projektet i sin helhet syftade till att ta fram ett förslag på grävskydd, som kan reducera risken för
pågrävning av markförlagda ledningar. Frågeställningen i projektet var kopplad till en höjning av trycket
från 4 till 10 bar i gasledningar och en möjlig framtida norm för 10 bar. Användningen av den nya
trycknivån har hittills begränsats av att skyddsavstånden till ledningen varit samma som för 80 bars
stålledningar. En ökad utbyggnad av biogasanläggningar, lokala biogasnät och tankstationer har ökat
efterfrågan för en norm för 10 bars PE-rörsystem med längre skyddsavstånd än för 4 bars ledningar men
kortare än för 80 bars ledningar. Det gjordes en undersökning för att få en bild av hur och hur ofta
pågrävningar av gasledningar sker, och en kartläggning av regler i länder som tillåter 10 bar i
ledningarna. Vid pågrävning av gasledningar är grävmaskinisten den mest utsatta personen, då han/hon
vid en eventuell brand oftast befinner sig närmast ledningen. Det är därför av stor vikt att finna metoder,
som försvårar för grävmaskinister att gräva hål på gasledningar. Detta leder till minskad frekvens av
pågrävningar, som kan leda till gasläckage. För de första tio månaderna år 2011, har Energigas Sverige
fått 25 inrapporterade pågrävningar av natur- och stadsgasledningar. I denna del av projektet breddades
fokus till att skydden ska kunna användas för även andra typer av nedgrävda ledningar. Bakgrunden är
att öka leveranssäkerhet och minska höga kostnader som avbrott och reparation orsakar vid pågrävning
av ledningar. Här jämfördes olika grävskydd, som placeras i rörgraven ovanför röret för att försvåra
pågrävning, sinsemellan och med djupförläggning. Projektet i sin helhet, vilket även inkluderar en
eventuell fortsättning (del 3 som nu undersöks tillsammans med Markskydd i Väst AB och Statens
Provningsanstalt SP, med flera aktörer), syftar till att utreda och testa olika grävskydds utformning samt
vilka material som kan vara lämpliga och praktiska att använda, t.ex. plast, betong och stål. Projektet
skall också jämföra miljö- och ekonomiska aspekter av de olika alternativen, vilka även inkluderar
djupförläggning. Utöver att utreda olika utformningar av grävskydd för markförlagda ledningar i
allmänhet är också målet är att ta fram förslag på riktlinjer för utformande av grävskydd för PEgasledningar
med upp till 10 bars tryck. Förslag tas fram i diskussion med MSB och SGC. Riktlinjerna kan
ligga till grund för en ny norm eller nya bestämmelser gällande 10 bars gasledningar.

Noteringar på krav och tester
Det finns kvalifikationskrav och och tester för grävskyddsplattor av armerad betong, stålplattor
respektive PE-plattor. Kraven på grävskydden har ställt och godkänts av de franska myndigheterna
(endast gällande i Frankrike).
Det främsta kriteriet handlade om det mekaniska skyddet hos grävskyddet där plattan skall klara att
skydda ledningen även i de tuffaste (men rimliga) förhållanden.
Följande förhållanden används för kvalifikationstestet

  • Plattorna läggs ut på slät mark (i en grävd grop)
  • Tester gjordes med vertikalt slag med grävskopa från 1m höjd
  • 32 tons grävmaskin används för testet

Plattorna tillåts gå sönder vid testet så länge som kontakten mellan grävskopans tänder och röret
motverkas. Utöver detta skall grävskyddsplattorna, när det träffas av grävskopan, noteras och anses
vara en varningssignal till grävmaskinisten.
Övriga kriterier

  • Motståndskraftiga mot de mest frekvent använda grävskoporna
  • Lätta att hantera
  • Enkel anskaffning och logistik
  • Förmågan att ha en varnande funktion
  • Rimlig kostnad
  • Möjlighet att kunna flyttas vid underhållsarbeten på ledningen
  • Minimal påverkan på det katodiska skyddet hos ledningar

Exempelbild på utläggning av plastskivor

Resultat och jämförelse av alternativ
Plattorna skall vara minst 1,25 m breda för rör upp till DN 300, och för större rör skall bredden vara
1,0 m bredare är rörets ytterdiameter. Plattor av betong skall vara mer än 100 mm tjocka, PE mer är
15mm och stål mer än 20 mm. Plattor läggs 300 mm ovanför gasledningar.
Grävskyddsplattor anses ge fem gånger bättre skydd än djupförläggning. Betongplattorna höll för 10
slag och därefter stoppades skopan av armerings-näten. PE-plattorna penetrerades av skopans
tänder på 1-10 slag, men skopan kom inte igenom. I nästa skede kan om skopan flyttas grävskyddet
åka med upp och bli synligt eller ligga krav och fortfarande fungera som en barriär.


Bild: Geometrisk betraktelse av möjligheten för en grävskopa att nå ledning

förlagd under grävskyddsplatta
Nedan visas bilder där trycket på gasledningsrören har uppmätts och jämförts mellan plast (PE)
plattor och stålplåtar / körplåtar. Resultaten visar att det är marginell skillnad på trycket på röret i
jämförelsen mellan körplåt och plastplattor (PE-plattor).

 

 

Jämförelse av kostnader och miljöaspekter för olika tekniker för ledningsskydd
Grävskydd innebär en kostnadsökning vid rörförläggning. Materialkostnaden är en del men den största
delen utgörs av arbetskostnader. Arbetet tar längre tid och beroende på materialval kan det även krävas
både extra utrustning och personal samt innebära ökade transportkostnader. Denna del syftar till att
jämföra alternativen avseende kostnadsökning och miljöeffekter för följande alternativ:

  • Förläggning med markeringsband (referensscenario)
  • Förläggning med skyddsplattor i PE
  • Förläggning med skyddsplattor i betong
  • Förläggning med skyddsplattor i stål
  • Djupförläggning med markeringsband

För gasledningar läggs alltid ett markeringsbandband för att signalera till grävma-skinister att en ledning
finns i marken.

För förläggning av plattorna har det antagits att plastplattorna kan läggas ner för hand och det går åt
5 extra timmar att lägga ner betongplattorna och stålplattorna.

Bild: Utsläpp av växthusgaser för olika alternativ.

Utsläppen från stålplattan har satts till 100 % och resultaten för de andra alternati-ven visas i
relation till stålplattan. Som figuren visar så har stålplattan absolut störst påverkan på klimat (GWP)
och försurning (AP). Medan betongplattan har större påverkan på övergödning (EP). Att stålplattan
får så stora utsläpp som på-verkar försurning och klimat beror på den stora mängd energi som
används vid materialutvinning och tillverkning av stål. Energianvändningen leder till stora ut-släpp
av koldioxid och kväveoxider.

 

 

Ladda ner Fallstudien

SHARE YOUR CART